Hoppa till innehållet

Nobelium

Från Wikipedia
Nobelium
Nummer
102
Tecken
No
Grupp
N/A
Period
7
Block
f
Yb

No
MendeleviumNobeliumLawrencium
[Rn] 5f14 7s2
102No

Generella egenskaper
Relativ atommassa259 u
UtseendeOkänt
Fysikaliska egenskaper
AggregationstillståndFast (förutsagt)
Atomära egenskaper
Jonisationspotential(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Rn] 5f14 7s2
e per skal2, 8, 18, 32, 32, 8, 2
Kemiska egenskaper
Diverse
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Nobeliumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
253No {syn.} 1,7 minuter α
ε
8,440
3,200
249Fm
253Md
255No {syn.} 3,1 minuter α
ε
8,445
2,012
251Fm
255Md
257No {syn.} 25 s α 8,450 253Fm
259No {syn.} 58 minuter α
ε och SF
7,910
0,500
255Fm
259Md
Säkerhetsinformation
Övriga faror
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Nobelium är ett radioaktivt metalliskt grundämne som tillhör aktiniderna. Nobelium, som är namngivet efter Alfred Nobel,[1] är en så kallad transuran, det vill säga det finns ej i naturen utan har framställts genom kärnreaktioner. Nobelinstitutet för fysik i Stockholm gjorde anspråk på att ha framställt ämnet 1957, och gav ämnet dess namn, men detta kunde tillbakavisas. En grupp i Berkeley gjorde något senare en omtvistad syntes. De beslöt att behålla namnet. Den första säkert fastställda syntesen gjordes i Dubna 1966. Forskarna där föreslog namnet joliotium (Jo). IUPAC-kommittén konstaterade 1992 att Dubnagruppen har prioriteten, men IUPAC beslöt att behålla det inarbetade namnet Nobelium.

Nobelium har endast kortlivade isotoper.

Några kända isotoper är:

  • 253No, halveringstid på 1,7 minuter
  • 255No, halveringstid på 3 minuter
  • 259No, halveringstid på 58 minuter

Under experiment vid Berkeley 1966 påvisades isotoperna:

  • 252No, halveringstid på 2,3 sekunder
  • 254No, halveringstid på 55 sekunder
  • 257No, halveringstid på 23 sekunder

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]