Hoppa till innehållet

Program

Från Wikipedia

Substantivet program kommer från grekiska programma, som ursprungligen betyder föreskrift, anslag eller offentlig kungörelse, och förekommer i olika kontexter med ungefär samma innebörd. Det moderna ordet, eller suffixet, program anger att det finns en i förväg gjord plan, schema, agenda, manus eller skrift som styr eller beskriver substantivet som det är en del av. Exempel:

  • Program, kan vara trycksaker som sprids i samband med föreställningar eller sammanträden av olika slag och som är skrivna i förväg
  • Program, en plan eller schema för vilken slags verksamhet som helst och som är upprättad innan den sker
  • Program (projekt), ett flertal enligt en plan samordnade projekt som syftar till att uppnå ett övergripande mål
  • Program (konst), ett konstverks på förhand bestämda agenda, mål eller tema, ofta litterära "ämne", till exempel den berättelse som illustreras i en historisk eller berättande målarkonst eller temat för en allegorisk målning

Ordet har funnits i svenska språket sedan 1758,[1] med ursprunglig härstamning från det klassisk grekiska προγράφω, prographō. Där πρό, pro betyder före och γράφω graphō, rita.

Sammansättningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Datorprogram, en serie instruktioner som styr en dator
    • Programspråk, ett i förväg uttänkt språk som en människa använder för att skapa datorprogram
  • Matchprogram, i förväg utformade och upptryckta trycksaker som sprids i samband med matcher, sportevenemang, och tävlingar
  • Partiprogram, en noga planerad skrift i vilket ett politiskt parti förkunnar sin ställning i olika frågor
  • Programledare, en person som efter ett manuskript eller program leder en sändning i till exempel radio eller TV
  • Radioprogram, en sändning som, efter en i förväg uppgjord plan eller manus, sänds över radio
  • Rektorsprogram, en av rektor utfärdad inbjudningsskrift till en universitetshögtidlighet (till exempel professorsinstallation) eller till ett läroverks årsavslutning.
  • TV-program, en televisionssändning eller inslag gjord efter ett manus och som sänds i en TV-kanal. Ordet används också för tv-tablåer
  • Utbildningsprogram, en följd av planlagda kurser som leder till en examen

Gemensamt för ovanstående substantiv, trots att de lämnat pro-stadiet, är att deras struktur i pågående form är bestämd i förväg av en plan. I televisions- eller radioprogramssammanhang pratar man om manus eller olika scheman som studio-, kamerapersonal, m.fl. följer. Vad gäller själva sändningarna tenderar vi i Sverige att säga program om dem, medan man i många andra länder hellre säger sändning eller episod om fristående sändningar.

  • Miljonprogrammet, en byggperiod vars benämning etablerades först i efterhand utan att det i förväg eller under byggtiden funnits något överenskommet samlingsord. Det var först när flera olika stora byggprojekt var klara och också började kritiseras som innebörden och benämningen efterhand, successivt, via massmedia till slut blev vida känd och etablerad.
  1. ^ Nationalencyklopedins ordbok. Språkdata, Göteborg, och bokförlaget Bra böcker AB. 1996. ISBN 91-7119-968-3