Hoppa till innehållet

Subak

Världsarv
Kulturlandskapet i provinsen Bali: Subaksystemet som en manifestation av Tri Hita Karanafilosofin
Risterrasserna utgör en del av bevattningssystemet Subak på Bali.
Risterrasserna utgör en del av bevattningssystemet Subak på Bali.
Geografiskt läge
Koordinater8°15′33″S 115°24′10″Ö / 8.25917°S 115.40278°Ö / -8.25917; 115.40278
PlatsBali
LandIndonesien
Region*Asien och Stilla havet
Data
TypKulturarv
Kriterierii, iii, v, vi
Referens1194
Historik
Världsarv sedan2012  (36:e mötet)
Bevattningssystemet Subak på kartan över Indonesien
Bevattningssystemet Subak
.
* Enligt Unescos indelning.

Subak är namnet på konstbevattningssystemet för risfälten på ön Bali i Indonesien som utvecklades för mer än 1000 år sedan. Balineserna bevattnade inte plantornas rötter utan vattnet användes för att skapa ett komplext, pulserande artificiellt ekosystem.[1] Risfälten på Bali skapades kring vattentempel och bevattningen styrdes av prästerna.

Subak är ett traditionellt ekologiskt hållbart[2] bevattningssystem som håller samman det balinesiska jordbrukssamhället inom byarnas gemenskapscenter Bale Banjar och balinesiska tempel. Vattenförvaltningen leds av prästerna i vattentemplen som praktiserar Tri Hita Karanafilosofin, vilken handlar om förhållandet mellan människorna, jorden och gudarna, en uråldrig metod som följts i Indien genom Rishi inom Hinduismen.

Hot och status

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1960-talet,[3] har Bali attraherat mängder av besökare och turister från hela världen som en del i den indonesiska turismen. Beräkningar visar på att cirka 1 000 hektar risfält omvandlas årligen till turistanläggningar och bostäder, vilket hotar det urgamla systemet.[2]

Pura Taman Ayun.
Balinesiska vattensprutande statyer i Goa Gajah petirtaan (heliga badbassänger).

I juni 2012 blev Subak uppsatt på Unescos världsarvslista.[4]

1981 öppnade Subak Museum i distriktet Tabanan med ett begränsat antal föremål.[5]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 5 maj 2013.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • J. Stephen Lansing, Priests and Programmers: Technology of Power in the Engineered Landscape of Bali Princeton University Press.
  • "Balinese Water Temples Withstand Tests of Time and Technology" - National Science Foundation
  • Simulation Modeling of Balinese Irrigation (extract) by J. Stephen Lansing (1996)
  • "The Impact of the Green Revolution and Capitalized Farming on the Balinese Water Temple System" by Jonathan Sepe (2000). Literature review.
  • Direct Water Democracy in Bali. [1]