Hoppa till innehållet

Subatlantisk tid

Från Wikipedia
Granskogen breder ut sig

Subatlantisk tid kallas den pågående, postglaciala kyligare klimatperiod som inleddes ca 600 f.Kr. Termen används regionalt i Europa och motsvarar den senare delen av åldern/etagen Meghalaya i den internationella indelningen av Holocen.

Gränsen mellan subboreal och subatlantisk tid kan sättas då pollendiagrammens bokkurva börjar att få en kraftig stigning samtidigt med att linden går tillbaka. Detta sammanfaller med att klimatet förändras omkring 500 f.Kr. till ett kyligare klimat. Boken, som under den föregående subboreala tiden etablerat sig i södra Sverige, utbildade nu de sammanhängande skogar i de sydligaste landskapen som vi delvis har kvar idag. I dessa skogar ingick också ek och avenbok.

I början av perioden spreds också granen norrifrån ned över landet. Vid vår tideräknings början växte granskog ned till Östergötland - Västergötland, men fortsatte sin spridning fram till medeltiden då den nådde ned till norra Skåne och trängde undan bokskogar. I takt med barrskogens utbredning ökade också försurningen.

De sista resterna av den tidigare ädellövskogen försvann, men vissa lövträd gynnades vid odlingsbygderna av det öppnare landskapet. Lövträden uppmuntrades också i förhållande till barrskogen av jordbrukare, som använde löv till kreatursfoder. Utan människans inverkan skulle sannolikt lövträd vara sällsynta i dagens svenska landskap, utom i fjälltrakterna (fjällbjörk) och de sydligaste landskapen.

Den subatlantiska tiden omfattar järnåldern, medeltiden och den nyare tiden. Tidigare hade man en uppfattning att den begynnande järnåldern förde med sig en klimatkatastrof, Fimbulvintern. Bidragande var en viss fyndtomhet i det arkeologiska materialet. Numera har denna bild mildrats. Under hela den subatlantiska tiden kan dock ett antal kallare perioder skönjas: omkring 500 f.Kr., vid Kristi födelse, omkring 600 e.Kr. samt Lilla istiden med en mycket kall period på 1600-talet.

Under perioden blir landskapet allt öppnare i takt med upptagande av ny odlingsmark. Förändringen gäller framförallt södra och mellersta Sverige, men även Norrlandskusten och älvdalgångar öppnas upp. Jordbruksexpansionen går i vågor med speciellt expansiva perioder under 200-talet e.Kr, under vikingatid och tidig medeltid samt under 1700-1800-talens jordbruksomställningar. Under äldre järnåldern ökar åkerarealen markant på tidigare obrukade styva lerjordar samt i vissa skogsmarker i Småland och Västergötland. De senare överges i många fall under yngre järnåldern, men under medeltiden sker återigen en upptagning av nyodlingar i många skogsområden.

Kulturlandskapet var som mest öppet mot slutet av 1800-talet då åkerarealen var maximalt utnyttjad. Många våtmarker hade då dikats ut, och sjöar hade sänkts för att ge ny åker- och betesmark. Även skogarna var på många håll som glesast vid denna tid, på grund av träkolstillverkning för järnhantering och den expanderande industrin, samt uttag av ved och virke. Under 1900-talet har åkermark övergivits, gammal hagmark har växt igen och skogarna har i många fall tätnat trots kalhuggning i vissa partier.

Kvartär
de senaste 2,58 miljoner åren
Period
(System)
Epok
(Serie)
Ålder
(Etage)
Miljoner
år sedan
Kvartär Holocen Meghalaya 0,004–0,000
Northgrip 0,008–0,004
Greenland 0,012–0,008
Pleistocen Övre 0,129–0,012
Chiba 0,774–0,129
Calabria 1,80–0,774
Gela 2,58–1,80
Neogen Pliocen Piacenza tidigare
Kvartär
Klimatskeden i Norra Europa
Glacial /
Interglacial
Stadial / Kron
Syreisotopstadium, MIS
Tusental
år sedan
Flandern
(Holocen)
värmetid

MIS 1
Subatlantisk tid 2,6–0,0
Subboreal tid 5,8–2,6
Atlantisk tid 9,0–5,8
Boreal tid 9,9–9,0
Preboreal tid 11,7–9,9
Weichsel

istid
Yngre dryas 13–11,7
Alleröd 14–13
Äldre dryas 14
Bölling 15–14
Äldsta dryas 16–15
Weichsels huvudfas
MIS 2
24–16
Mellersta Weichsel
MIS 4–3
70–24
Odderade - MIS 5a 80–70
Rederstall - MIS 5b 90–80
Brörup - MIS 5c 100–90
Herning - MIS 5d 115–100
Eem Eem - MIS 5e 126–115
Saale
istid
Warthe - MIS 6
Drenthe - MIS 6
200–126
Dömnitz - MIS 7 240–200
Fuhne - MIS 8 300–240
Holstein MIS 9 320–300
Elster MIS 10 380–320
Cromer MIS 21–11 860–380
Bavel MIS 63–22 1800–860
Menap
Waal
Eburon
Tegelen MIS 103–64 2600–1800
Pretegelen