Hoppa till innehållet

Tommy Berggren

Från Wikipedia
För fotbollsspelaren, se Tommy Berggren (fotbollsspelare).
Tommy Berggren
Thommy Berggren under ett samtal om Joe Hill på Folkets Bio i Stockholm 2015.
Thommy Berggren under ett samtal om Joe HillFolkets Bio i Stockholm 2015.
FöddTommy William Berggren
12 augusti 1937 (87 år)
Mölndals församling, Göteborgs och Bohus län, Sverige
Andra namnThommy Berggren
Aktiva år1959–
MakaUlla Langstedt
(gift 1964–1969; skild)
PartnerMonika Ahlberg (separerade)
Betydande roller
Löjtnant Sparre i Elvira Madigan
August Strindberg i August Strindberg: Ett liv
IMDb SFDb
Tommy Berggren här tillsammans med Pia Degermark, 1967.

Tommy William Berggren, under många år känd som Thommy Berggren, född 12 augusti 1937 i Mölndals församling, Göteborgs och Bohus län,[1] är en svensk skådespelare och regissör.

Berggren är son till Svenska sjöfolksförbundets ordförande William Berggren (1900–1963) och fabriksarbeterskan Annie, född Berntsson (1908–1996), som var gifta två gånger. Uppvuxen på Sjömansgatan i Masthugget gick han i sin ungdom till sjöss under ett par år och arbetade därefter på fabrik. Han studerade skådespeleri vid Pickwickklubbens teaterskola i Göteborg och spelade teater vid Atelierteatern. Han blev antagen till Göteborgs stadsteaters elevskola 1956[2] där han blev premiärelev 1958.[3]

Efter examen fick han 1959 engagemang Göteborgs stadsteater där han var verksam tills han började på Dramaten i Stockholm 1963.[2] Första rollen på Dramaten blev som unge Nick i Ingmar Bergmans uppsättning av Edward Albees pjäs Vem är rädd för Virginia Woolf?. Ungefär samtidigt inledde han sin filmkarriär och medverkade under 1960-talet i Bo Widerbergs mest kritikerrosade filmer såsom Kvarteret Korpen (1963), Heja Roland! (1966) och Elvira Madigan (1967). De kom att samarbeta under många år, men deras sista filmarbete tillsammans, Svart och rött, resulterade inte i någon färdig film.[3]

Tommy Berggren regidebuterade med Harold Pinters pjäs Hemkomsten på Dramaten 1993 och har på senare år mest ägnat sig åt att regissera teater. Bland annat har han regisserat Strindbergs Fröken Julie (2005), med Mikael Persbrandt och Maria Bonnevie i huvudrollerna (Dramaten),[3] samt på Stockholms stadsteater: Pinters Fastighetsskötaren (2001) och åter Hemkomsten (2006); Henrik Ibsens Vildanden (2008) och Samuel Becketts I väntan på Godot (2009).[2]

Han utgav 2017 sina memoarer Tommy, där han också förklarar hur han resonerat vid återgången till stavningen Tommy Berggren.[4]

Tommy Berggren var 1964 till 1969[5] gift med Ulla Langstedt (född 1945) och senare under många år sambo med tv-kocken Monika Ahlberg (född 1961)[5], som han har tre barn med.[6]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Berggren mottog 1961 Teaterförbundets Daniel Engdahl-stipendium, 1966 en guldbagge som bäste manlige skådespelare för Heja Roland!, Svenska Akademiens Carl Åkermarks stipendium 1989, Dramatens O’Neill-stipendium 1990, Svenska Dagbladets Thaliapris 1994 och 1998 års guldbagge för bästa manliga biroll i Glasblåsarns barn.[3] 2015 tilldelades han Svenska Akademiens teaterpris.[2]

Ulf Lundell sjunger "Jag ska göra Thommy Berggren / till kulturminister" i låten "En bättre värld" på skivan Högtryck.[7]

2010 skulle Tommy Berggren regissera en teaterföreställning med och om Mikael PersbrandtOscarsteatern i Stockholm men den gick aldrig till premiär. 2017 gjorde regissören Fijona Jonuzi filmen Den störste som handlar om repetitionsarbetet och där Eva Johansson och Louise Löwenberg spelar rollerna Micke och Thommy.[8]

Filmer och TV-serier i urval

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1955 Fader Hogan, en katolik De vackra människorna
William Saroyan
Tuve Nyström Atelierteatern[9]
B. Kaghan Privatsekreteraren
T.S. Eliot
Hans Råstam Atelierteatern[10]
1956 Falskspelaren Streber
Stig Dagerman
Robert Lindahl Atelierteatern[11]
1959 Naken kvinna med violin
Noël Coward
Olof Bergström Göteborgs stadsteater[12]
Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill
Sam Besekow Göteborgs stadsteater[13]
Besök av gammal dam
Friedrich Dürrenmatt
Johan Falck Göteborgs stadsteater[14]
1960 Att och att icke
Bo Sköld
Lars Engström Göteborgs stadsteater[15]
1963 Nick Vem är rädd för Virginia Woolf?
Edward Albee
Ingmar Bergman Dramaten[16]
1965 Eilif Mutter Courage
Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
1969 Woyzeck Woyzeck

Georg Büchner

Ingmar Bergman Dramaten
År Produktion Upphovsmän Teater
1982 Svinstian Dramaten
1993 Hemkomsten
The homecoming
Harold Pinter Dramaten
1996 Fint folk
Kent Andersson Dramaten
De löjliga preciöserna
Molière Dramaten
2001 Fastighetsskötaren
Harold Pinter Stockholms stadsteater
2002 Morbror Vanja
Anton Tjechov Stockholms stadsteater
2004 Hjälten
The Playboy of the Western World
John Millington Synge Stockholms stadsteater
2005 Fröken Julie
August Strindberg Dramaten
2006 Hemkomsten
Harold Pinter Stockholms stadsteater
2008 Vildanden
Henrik Ibsen Stockholms stadsteater
2009 I väntan på Godot
Samuel Beckett Stockholms stadsteater
2010 Födelsedagskalaset Stockholms stadsteater
2011 Tartuffe
Molière Stockholms stadsteater
2012 Tribadernas natt
Per Olov Enquist Stockholms stadsteater
2013 Krapps sista band
Samuel Beckett Kulturhuset Stadsteatern
2014 Candida
George Bernard Shaw Kulturhuset Stadsteatern
2017 Vem är rädd för Virginia Woolf?
Who's Afraid of Virginia Woolf?
Edward Albee
Översättning Östen Sjöstrand
Kulturhuset Stadsteatern
  1. ^ Sveriges befolkning 2000: Berggren, Tommy William (1937-08-12) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  2. ^ [a b c d] ”Svenska Akademiens teaterpris - Pressmeddelande 14 december 2015”. http://www.svenskaakademien.se/press/svenska-akademiens-teaterpris-9. Läst 15 oktober 2016. 
  3. ^ [a b c d] ”Svensk Filmdatabas - Thommy Berggren”. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=66426&iv=BIOGRAPHY. Läst 15 oktober 2016. 
  4. ^ Berggren, Tommy. ”Tommy - Albert Bonniers Förlag”. www.albertbonniersforlag.se. Arkiverad från originalet den 8 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170608151330/http://www.albertbonniersforlag.se/Bocker/biografier/t/tommy. Läst 20 juni 2017. 
  5. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet
  6. ^ Thommy Berggren: "Barnen är mina änglar" Artikel av Cecilia Hagen i Expressen 2005-10-16. Läst 2012-06-26.
  7. ^ https://open.spotify.com/track/4rItGDOb2QIHjlacxosvw6
  8. ^ Emma Sundelin: Att vara Thommy Berggren Arkiverad 5 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine., ETC 17/6 2017
  9. ^ ”De vackra människorna, 1955 :: föreställning”. Carlotta. http://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/1022324. Läst 18 juli 2019. 
  10. ^ ”Privatsekreteraren, 1955 :: föreställning”. Carlotta. http://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/1022326. Läst 18 juli 2019. 
  11. ^ ”Streber, 1956 :: föreställning”. Carlotta. http://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/1022331. Läst 18 juli 2019. 
  12. ^ ”Scenförändringar: Vårpjäser i Lilla London”. Dagens Nyheter: s. 17. 23 april 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-04-23/109/17. Läst 26 september 2020. 
  13. ^ ”Scenförändringar: Jubileum i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 15. 21 augusti 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-21/225/15. Läst 26 september 2020. 
  14. ^ ”Scenförändringar: Dürrenmatt och Delaney”. Dagens Nyheter: s. 16. 30 september 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-09-30/265/16. Läst 26 september 2020. 
  15. ^ ”Nöjesnytt”. Dagens Nyheter: s. 9. 10 augusti 1960. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-08-10/215/9. Läst 26 september 2020. 
  16. ^ ”Vem är rädd för Virginia Woolf?”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-rädd-för-virginia-woolf. Läst 20 oktober 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]