Hoppa till innehållet

Vittorio Scialoja

Från Wikipedia
Vittorio Scialoja

Vittorio Scialoja 1927.

Italiens justitieminister
Tid i befattningen
december 1909–mars 1910
Premiärminister Sidney Sonnino

Minister utan portfölj
Tid i befattningen
juni 1917–oktober 1917
Premiärminister Paolo Boselli

Italiens utrikesminister
Tid i befattningen
november 1919–juni 1920
Premiärminister Francesco Nitti
Företrädare Tommaso Tittoni
Efterträdare Carlo Sforza

Född 24 april 1856
Turin, Kungariket Sardinien Kungariket Sardinien
Död 19 november 1933 (77 år)
Rom, Italien Italien
Nationalitet Italienare
Yrke Jurist
Föräldrar Antonio Scialoja

Vittorio Scialoja, född 24 april 1856 i Turin, död 19 november 1933 i Rom, var en italiensk jurist och politiker. Han var son till Antonio Scialoja.

Scialoja blev universitetsprofessor 1879 i Camerino, 1880 i Siena och 1884 (i romersk rätt) i Rom. Scialoja, som var senator, var december 1909 till mars 1910 justitieminister i Sidney Sonninos ministär och juni till oktober 1917 minister utan portfölj i Paolo Bosellis kabinett, blev ledamot av och ställföreträdande ordförande i italienska delegationen under fredsförhandlingarna med Österrike 1919 och var november 1919 till juni 1920 utrikesminister (efter Tommaso Tittoni) i Francesco Nittis kabinett, där han ansågs stå nära fascismen.

I Nationernas förbunds arbete hade Scialoja framskjuten position såsom delegerad vid församlingarna 1921–25 och även som rådsledamot. Han anlitades ofta av Benito Mussolini för utrikespolitiska värv, bland annat undertecknade han å Italiens vägnar Locarnofördraget 1925. Bland hans vetenskapliga arbeten märks Sopra il precarium (1878) och Sul' interpretazione delle leggi (1898). Han grundlade 1888 Istituto di diritto romano och började 1900 utge "Dizionario practico del diritto privato".

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. ^ [a b c d e f g h] läs online, notes9.senato.it .[källa från Wikidata]
  2. ^ Suomen valtiokalenteri 1921, Helsingfors universitet, 1920, s. 823.[källa från Wikidata]
  3. ^ Liste des docteurs honoris causa de l'Université de Paris de 1918 à 1933 inclus, Annales de l'Université de Paris (på franska), vol. 9, 1, 1934, s. 90-95, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ s. 162, läs online, läst: 29 februari 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, journals.openedition.org .[källa från Wikidata]