Diskussion:Stenen i Grönan dal
Stenen i Danmark
[redigera wikitext]De äldsta varianterna på visan handlar om stenen i Danmark. Det skulle behöva förtydligas vilka belägg som säkert avser den här stenen, tydligen har det även funnits andra som varit "Stenen i Grönan dal".--FBQ (disk) 17 december 2013 kl. 14.00 (CET)
- Intressant fråga. Fast om den danska visan är så gammal som uppges, så kan den nog knappast vara en variant av den svenska.
- Kanske bör vi utgå från att vi har att göra med två företeelser: Dels en sägen om en sten, dels en sten (eller flera stenar) som knutits till sägnen. Den sten som Erik Dahlbergh avbildade är säkert gammal även om ristningarna kan ha tillkommit under olika tider. Frågan blir då: Hur gammal är sägnen? Av språkliga skäl tror jag inte att visan är äldre än 1500-talet, men för att kunna avgöra det måste man dels ha tillgång till den äldsta uppteckningen, dels vara expert (och det är jag inte). Återstår då att granska innehållet. Det är nog ganska tydligt att "visan" är en medvetet spridd propagandaskrift rörande en av Gudi given spådom som fanns ristad på "Stenen i Grönan dal". Till att börja med var det katolikerna som använde denna "spådom" i kampen mot lutheranerna – och det var inget dåligt propagandavapen, för allmogen var måttligt förtjust i Reformationen. De flesta människor ville behålla vad som var gammalt och fornt, och de kunde lätt "förledas" att tro på spådomar som bekräftade deras egna åsikter. Senare försökte lutheranerna vrida vapnet ur motståndarnas händer genom att omtolka visan, så det är troligt att den existerar i mer än en version. Det är så länge sedan jag läste om reformationstidens propagandakrig, så jag kommer inte ihåg allt; men detta är alltså visans bakgrund. Henrik Sandblad skrev om detta i sin bok De eskatologiska föreställningarna i Sverige under reformation och motreformation, Uppsala 1942. Enligt gamla anteckningar som jag gjort ska han ha tagit upp Stenen i Grönan dal på sid 108 och följande. (Reservation för dålig handstil. Jag har alltså inte tillgång till boken nu.)
- Jag minns inte om Sandblad nämner något om sägnens ursprung, men man kan väl misstänka att den skapades av "papister" i propagandasyfte. Det är förstås mycket möjligt att det kan ha funnits en äldre sägen som katolikerna omtolkade och drog fördel av – om detta vet jag intet.
- Jag är skeptisk till artikelns formulering att stenen "är omskriven sedan medeltiden". Stenen är säkert tillräckligt gammal för att kunna vara det, men visan är inte medeltida. Motreformationen i Sverige hade knappast kommit igång på allvar när Olaus Magnus i Rom lät trycka sin Historia gentibus (1555), så jag ställer mig också frågande till om han skulle ha nämnt Stenen i Grönan dal. Omöjligt är det inte, men uppgiften borde källbeläggas. (Jag har registersökt Historia om de nordiska folken utan framgång. Eller syftar artikelförfattaren på Carta Marina? Under bokstäverna ND i Underåker finns en trekant som skulle kunna vara den sten som Erik Dahlbergh avbildade. Eller något annat.)
- Som sagt, jag tycker att artikeln är bra och välskriven, men man kunde kanske slänga in några ord om sägnens och visans roll i det religiösa propagandakriget, vilket bland annat Henrik Sandblad tar upp. Med vänlig hälsning/Srv.rosen (disk) 14 februari 2014 kl. 20.47 (CET)
- Förlåt, hade missat att jag fått svar. Min fråga gällde delvis om visan då den diktades syftade på den här stenen. Det har ju som jag har förstått funnits flera stenar som fått namnet "Stenen i grönan dal" - om det är efter visan eller en äldre legend som föregått den är svårt att säga, den i Danmark finns som sagt dokumenterad i början av 1503, även om den inte nödvändigtvis har något med visan att göra. Frågan är ju om den här före Suecia antiquan någonstans omtalas som den rätta "stenen i Grönan dal". Men jag skall försöka leta lite se vilka belägg jag kan hitta.--FBQ (diskussion) 14 april 2014 kl. 23.23 (CEST)
- Nu hittade jag den här [1] Notisen, jag vet inte om det är trovärdigt att Laurentius Petri ursprungligen författat visan 1563 om än värt att undersöka, men uppenbarligen trycktes den i en variation 1617 och sägs då vara "taghen uthaf Runestenen i Grönandal som sågz vara millan Norrike och Jemteland" och borde ju åsyfta den här stenen.--FBQ (diskussion) 14 april 2014 kl. 23.34 (CEST)
- Den som "inte" skall vara författare är ju Jesper Marci, tyvärr har han ingen artikel i Svenskt biografiskt lexikon. Flera senare artiklar verkar dock mena att han är författare till visan.--FBQ (diskussion) 14 april 2014 kl. 23.40 (CEST)
Koordinater
[redigera wikitext]Jag har utan framgång försökt hitta koordinater för stenen. Kanske kan det tex gå att utläsa av någon tryckt fjällkarta, om någon användare här sitter på en sådan? /Urbourbo (disk) 13 februari 2014 kl. 18.46 (CET) Baserat på beskrivningen i artikeln, så bör den ligga någonstans i detta område: 63°21′13″N 12°05′35″Ö / 63.3536°N 12.0931°Ö. /Urbourbo (disk) 13 februari 2014 kl. 21.24 (CET)
- Koordinater nu funna, inte långt därifrån, hos RAÄ. /Urbourbo (disk) 13 februari 2014 kl. 22.29 (CET)
- Bra artikel. Men varför länkas till Riksgränsen? Ska länken gå till riksgräns eller svensk-norska gränsen? /Srv.rosen (disk) 14 februari 2014 kl. 06.51 (CET)