Hoppa till innehållet

Berninabanan

Från Wikipedia
Berninabanan
RhB ABe 4-4 III Kreisviadukt Brusio.jpg
Viadukten vid Brusio.
Allmänt
PlatsSchweiz Schweiz Italien Italien
SträckaSt Moritz - Tirano
Organisation
Invigd1908
ÄgareRhätische Bahn
TrafikoperatörRhätische Bahn
Tekniska fakta
Längd60,7 km kilometer
Antal spårEnkelspår
Spårvidd1 000 millimeter (smalspår)
Största lutning70 
Minsta kurvradie45
Elektrifierad750 V DC (1908-1935)
1 000 V DC (1935-)
Linjekarta

Berninabanan (tyska: Berninabahn) är en europeisk järnvägslinje. Den går mellan kur- och vintersportorten St Moritz (1 775 m.ö.h.) i kantonen Graubünden i Schweiz och Tirano (441 m.ö.h.) i Lombardiet i norra Italien.

Den 60,7 kilometer långa smalspåriga järnvägen med spårvidden 1 000 mm (meterspår) går genom Berninapasset samt genom 13 tunnlar och över 52 broar och viadukter. Den ingår liksom bland andra Albulabanan i Rhätische Bahns järnvägsnät.[1] Järnvägen drevs från början med 750 V likström men år 1935 ökades spänningen till 1000 V. Den anses som den brantaste friktionsbanan i Schweiz.

Berninabanan vid Lago Bianco.

Berninabanan byggdes i etapper och de första två sträckorna mellan Pontresina och Morteratasch samt mellan Tirano och Poschiavo öppnade 1 juli 1908. Senare samma år förlängdes linjen från Pontresina till Celerina och 1 juli 1909 vidare till St Moritz. Samtidigt öppnade linjen mellan Morteratsch och Bernina Suot. Den sista, och besvärligaste delen mellan Bernina Sout och Poschiavo öppnade 5 juli 1910.[1] År 2008 upptogs järnvägen, tillsammans med Albulabanan som också går till St Moritz, på Unescos världsarvslista som Rhätische Bahn i Albula och Berninas landskap.

  1. ^ [a b] ”Rhaetian Railway in the Albula / Bernina Landscapes” (på engelska). UNESCO World Centre. http://whc.unesco.org/en/list/1276. Läst 21 oktober 2020.